Lite av en årskrönika:
Idag är de nyårsafton ytterligare ett år skall avslutas och ett nytt skall påbörjas. Sitter här försöker komma underfund med hur de fungerar här... Skall nog lära mig så småning om.

Ser tillbaks på de gångna året mycket har hänt blandannat har jag blivit arbetslös både på gott och ont kan man väl säga.
Tyvärr så är jag ju sjukskriven samtidigt som jag är arbetslös inte lätt att komma tillbaka till jobbet när man inte har något.
Fundera över vad som igentligen hände?.. Vad gjorde jag för fel?.. Men samtidigt så vet jag ju med mig själv att när de gälde jobbet så skötte jag mig va sällan sjuk. Vid ett flertal tillfällen bla mins jag när ja hade ett astma anfall åkte in till akuten satt långt in på små¨timmarna innan jag kom hem trotts detta gick jag till jobbet dagen efter, i efterhand så kan jag konstatera att de va ju inte mig jag tänkte på då utan företaget. Har frågat mig så här i efter hand ett antal gånger varför? Ja de va ju faktiskt för att vi strävade åt ett å samma mål men till vilken nytta?
Tacken av detta fick jag när jag blev sjuk. Trodde att de va min bästa vän, vi va som systrar, vi stod varandra nära de va de jag trodde.
År 2011 blev jag sjuk allt började gunga herre gud de kändes som jag åkte stena båt..
Samtidigt som jag inte riktigt fick med mig mitt högra ben till en början. Jag blev sjukskriven fick en rekomendation av en annan vän att kontakta facket eftersom jag va med där, eftersom de va bra att ha med dom från början när de gälde rehabeliteringen.
Om de va de som va felet de har jag inte fått svar på och kommer nog aldrig heller att få.
Men kontentan av att jag blivit sjuk va att jag blev uppsagd pga arbetsbrist.. Min fd bästa vän, fd chef vände mig ryggen totalt för nu va jag ju inte till någon nytta längre käns tråkigt eftersom jag och många andra vet hur jag kämpade under alla år då vi bygde upp en verksamhet.
Samtidigt som jag ett litet tag före detta hade träffat en man och nått mer än jobb fanns ju nu för mig. Tidigare när jag va singel stod jag ju till jobbets förfogande men nu fanns de nått mer i mitt liv. Jag fann kärleken och idag är jag sambo vilket jag inte varit någon gång efter min skilsmässa och de va ju 10 år sedan då redan 2011.
Men va de de som va en orsak? eller va de att jag blev sjuk? eller va de för att de blev arbetsbrist (=penga brist)? De är den stora frågan?
För facket visade man hur illa de va för företaget vilka dåliga siffror de såg illa ut. Man skulle sälja den del av verksamheten som jag faktiskt drev helt ensam, jag hade jobbat i över 5 år de va väl närmare 7 år med att besöka äldreboenden och sälja kläder men jag gjorde mer de har jag hört jag spred glädje jag skapade en aktivitet jag älskade mitt jobb jag brann verkligen för de. Och så blev ja sjuk då va de tack å adjö fast tack vet jag faktiskt inte om jag fick... men adjö de fick jag.
Men trotts detta så vet jag att lastbilen jag körde med kläder fortsätter att rulla, tröffade en gamal kund precis före jul och fick höra att dom saknade mig de va inte alls samma denna kunden hade slutat handla och på min tid va de en bra kund en sån man skall vara rädd om. Men de värmde orden jag fick höra villl inte skryta men jag har hört orden många gånger sen jag blev sjuk och sen jag blev uppsagd.
Tänk va maktlös man är vad enkelt de måste va för företag att bli av med personal men i mitt fall va de mer än ett jobb jag miste de va en vän.. en syster...

Men tack och lov har jag funnit en man jag älskar en livskamrat jag har fått en ny såkallad familj, ett kompliment till den familjen jag hade kvar dvs mina älskade barn.

Önskar er alla ett Gott Slut & ett riktigt

GOTT NYTT ÅR Kram Nina

1 kommentarer

Gittan

01 Jan 2014 16:47

💖

Kommentera

Publiceras ej